Byggnadsnämnden sammanträder den 31 januari och kan då ta beslut om detaljplanen för Nora torg-området. Besked har lämnats av ledarna för den politiska majoriteten i Danderyd att Noragårdsvägen inte ska flyttas och att husen vid torget inte ska få ytterligare våningsplan.

Då vägen inte ska flyttas är det klart att ett nytt förslag till detaljplan helt kommer att skilja sig från de tidigare förslagen som också var helt olika.

Det enda rimliga är att Byggnadsnämnden nu avbryter detta helt misslyckade detaljplanearbete och tar upp en diskussion med de boende om utveckling av Nora Torg-området.  Men risken finns för att Byggnadsnämnden kör på och lägger ett "granskningsförslag".

Hur går granskningen till?

Under granskningen ges myndigheter, sakägare och andra som berörs av planen möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Granskningens syfte är att visa det bearbetade planförslag som kommunen har för avsikt att anta och samtidigt ge berörda intressenter en sista möjlighet att lämna synpunkter.

Under granskningen ska planförslaget, tillhörande planbeskrivning och eventuell samrådsredogörelse finnas tillgänglig. Även grundkarta, en fastighetsförteckning samt eventuellt planprogram ska finnas tillgängliga. Kommunen ska även tillhandahålla det planeringsunderlag i övrigt som kommunen anser ha betydelse för bedömningen av förslaget. Det kan till exempel vara dokument och kartor som redovisar förhållanden för vatten och avlopp eller utredningar om kulturmiljö, trafik, buller med mera.

Om kommunen ändrar sitt förslag väsentligt efter granskningen ska en ny granskning genomföras. Om planförslaget efter ändringen är av en sådan karaktär att det medför att ett utökat förfarande ska tillämpas ska det ändrade förslaget kungöras.

Beslut om detaljplan

Detaljplanen får antas om marken anses lämplig för användningarna som bedömts i planförslaget. Beslutet att anta en detaljplan ska som huvudregel fattas av kommunfullmäktige, men vid standardförfarande kan fullmäktige i regel delegera sin befogenhet till kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden.

Innan ett förslag till detaljplan kan antas ska kommunen bedöma om förslaget till detaljplan kan medföra att en fastighetsägare drabbas av vissa former av skada. Fastighetsägaren kan ha rätt till ersättning eller inlösen om planen innebär att ett rivningsförbud eller skydd av särskilt värdefulla allmänna platser, byggnadsverk, tomter eller bebyggelseområden införs. Detta gäller även de med särskild rätt till fastigheten, till exempel nyttjanderättsinnehavare genom servitut.

Laga kraft är en juridisk term som innebär att en dom eller ett beslut av en domstol eller en myndighet inte längre kan överklagas. En detaljplan vinner laga kraft tidigast tre veckor efter att beslutet att anta planen har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.

Planen kan antas förutsatt att ingen har överklagat beslutet under den tiden eller att länsstyrelsen inte har beslutat att pröva planen utifrån sina ingripandegrunder. Länsstyrelsen ska fatta detta beslut inom tre veckor från det att länsstyrelsen fått ett meddelande från kommunen om antagandebeslutet. Meddelandet till länsstyrelsen ska skickas senast dagen efter det att justeringen av det protokoll som innehåller beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.

Beslutet att anta detaljplanen vinner laga kraft när tiden för överklagande gått ut och länsstyrelsen inte beslutat att överpröva planen. Tiden för överklagande är tre veckor från det att kommunen tillkännagett beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet på kommunens anslagstavla. Tiden för överprövning är tre veckor från det att länsstyrelsen fått ett meddelande från kommunen om antagandebeslutet.

I de fall antagandebeslutet överklagas eller länsstyrelsen beslutar att överpröva kommunens antagandebeslut, vinner beslutet inte laga kraft förrän dessa ärenden är avgjorda och planen inte upphävs. Det vill säga att besluten vinner laga kraft när möjligheterna att överklaga är uttömda och ärendet är avgjort.

Mer information finns på Boverket: Granskning vid ett standardförfarande.